Dagens kloka ord

..är inte mina men väl så kloka ändå.

”Lär av de lärda, betrakta utan å se.
De är ju lite mindre värda, så vad gör det om några stryker med…”

Måndags filosofen

Sneglar med ett öga på tv’n där justisieministern med en hand på var sida av talarstolen med skumma begrepp försöker bortförklara självklara saker som kan sägas så mycket enklare. Det andra ögat vilar på böckerna på mitt bord. Organisationsteorier och kommunikationsplaner. Aah.

Dom har kommit fram till att världens fattiga lider hårdast av finanskrisen nu också. Smart. Vilken upptäckt! Att lösa problemen som förvärras ska man väl dock inte förvänta sig av samma snilleblixtar. Jag blir så trött på alla självklarheter som måste förklaras med långa obegribliga formuleringar för att, om ens då, få en reaktion. Tydligheter som om dom inte har undersökts hundra gånger om inte accepteras som sanning trots att till och med en treåring förstår sambandet.

Att det är så enkelt att påverka människor förbryllar mig ibland. Att en grupp så gärna vill vara en grupp, individualister som tror sig göra något som ingen annan nånsin gjort. Och de som tror sig vara ledare bara för att de råkar ha en vilsen grupp i hälarna. Behov, erfarenheter och egenskaper. Så lätt det är att betrakta och kritisera andra men vem kritiserar mig..? Ses jag som någon av dom ovannämnda? Dom som jag fnyser åt om inte på så mellan raderna. Jag tror folk ser mig som mycket jag inte är ibland, precis som jag så ofta tror mig se saker hos dom.

Strukturera. Kanske borde man studera mera. Alltid är det nåt man borde göra, ett viktigt möte eller en föreläsning man borde gå å höra. Vill bara filosofera, jag och jag skriker rakt ut nej vi vill inte planera mera. Okej jag vet, för att kunna skapa något stort krävs framförhållning, vi måste räkna på det, sätta fram en fot. Men så kul kan det väl inte vara att ha koll på allting, veta sin framtid å vara säker på saker å ting. Spontanitet, inbillar jag mig, främjar kreativitet.

Nu snackar dom om passiva åtgärder för arbetslösa ungdomar. ”Jobbgaranti” döps det till för att få dom som inte orkar sätta sig in i politiken att tro att det faktiskt fungerar. ”Investering i framtiden” säger dom också samtidigt som unga människor tvingas till inaktivitet för att få aktivitetsersättning, hur korkat är inte det. Istället för att utbilda eller insperera sänker man ungdomars självförtroende och raderar deras entrepenörskap. Vilken fullkomligt idiotisk investering i nästa ledande generation.

Belive in change

vi är dropparna som fyller havet

allt du gör spelar roll.
ingenting är omöjligt

What really grinds my gears

Okej det blir ett inlägg till idag ändå. Mest för att få er som ändå inte läser, och mig själv, att försöka förstå.

Jag tänker ofta på det här med livet… hur allting egentligen är helt vridet. Hur vi låter oss styras av galna män och konstiga idéer, precis som igår, och jag kan fortfarande inte hålla med er. Det är dom och vi och vi och dom, det är galen politik och en evig jargong.

Man kanske skulle bjuda hem vår nya stadsminister och fråga honom, vart är det egentligen som det brister? Inte för att han skulle tacka ja, han har väl annat för sig som han tycker är bra men, ibland borde de försöka lyssna lite mer. För ofta ser de som inte får rum att tala, så mycket mer. Som att världen gråter, och era handlingar, som inte är sånt som man bara förlåter.

Jag undrar en kort sekund om det verkligen inte är någon som hör, innan jag inser, att dom förmodligen inte ens tycker att det är dom det rör. Men är det inte helt galet min vän, att de som förstör, att det är dom som det verkligen inte heller berör, att det är maktmännen. Vi ges spelregler som förser dem som redan har, med ännu mera klöver. Och allt det som blir över, det slänger vi istället för att ge till dom som behöver.. För mig är det ett beteende som visar på oförstånd och inhumant tunnelseende.

Kanske borde man lyssna på dom och hålla sig till sitt. Men jag har lärt mig att allting är inte svart och vitt. Galna män med kloka idéer och så kallade kloka män nej, jag orkar faktiskt inte se mer. Kan vi inte byta plats, det är väl bara att ta sats. Jag frågar igen, om ni verkligen inte hör och jag frågar igen, vad fan är det vi gör.

Excuse me mr.

Jo, det skrivs ju lite lite på den här bloggen än så länge.. Tyvärr kommer det inte läggas upp inlägg om varken vad som sas i riksdagen imorse, varför Expressen vinklar sina nyheter som de gör eller om den inhumana flyktingpolitiken i Sverige idag heller. Med det inte sagt att det inte påverkar, upprör eller berör. Och förr eller senare kommer det även att börja trilla in tankar och betraktelser, om det och mycket annat, här. Tills dess tänkte jag faktiskt låta Ben Harper få förklara den känsla som gjorde att jag föll för grupptrycket och skaffade en blogg.. Enjoy.